Idag har vi en riktigt fin kväll i Blaiken. 22 grader varmt i skuggan ungefär och nästan helt vindstilla. För att dela med mig lite av det fina så provade jag att filma lite, men tyvärr visade det sig att jag inte är mycket till filmare... ska nog hålla mig till stillbilder! Promenaden börjar inne hos mamma och pappa, sen kommer man rakt ut i vår lilla rastgård, en titt mot hundarna i hundgårdarna, utgång genom den speciella specialdörren som vi leder ut ur rastgården när hundarna å jag är här (rastgården finns ju bara då), en titt mot mormors fina hus, sen en promenad ner till sjön och ut på stenpiren. Enjoy!

Igår lekte hundarna ute i rastgården och jag passade på att klippa alla klor. Nu när vi hittat den nya och vassa (en ny och vass kloklippare gör STOR skillnad) kloklipparen stod hundarna nästan på kö för att få fossingarna trimmade och så en liten godisbit efteråt. De lägger sig runt om och väntar på sin tur, när en är klar så kommer oftast två nya och vill vara med. Nalle var aningen fundersam först, precis som förra gången. Han kom och lade sig på sidan framför mig på gräset, men sen när jag började klippa så tyckte han att det är lite läskigt och blev aningen obekväm. Det gick i alla fall över ganska snabbt och sen var han jätteduktig. Ibland får jag känslan av att hundarna gillar att få klorna klippta och vet att det är en bra sak...på nåt sätt... Giela tycker egentligen att det är läskigt men kommer liksom ändå fram och "ville", fastän hon är lite rädd om klorna.

En sak jag lärt mig om kloklippning genom åren är att vara mer avslappnad. Om hunden t.ex ligger ner men inte verkar bekväm så får de byta ställning, kanske ställa sig, eller lägga sig på andra sidan, eller i knäet, eller nåt annat. Det finns ingen anledning att tvinga sig på eller tvinga sin vilja igenom, däremot avslutar jag aldrig om hunden inte är lugn och sansad, stress och gnäll och panik ska inte belönas. Man behöver faktiskt inte klippa alla klor på samma dag om det är svårt... kloklippning ska vara förtroendefyllt, lugnt och trevligt för alla! Det viktiga är inte hur många klor man klipper, utan att man lyckas skapa en bra stämning och ett bra minne för hunden!

Under pågående kloklippning  märkte jag att en hund fattades och hade sprungit in i snickerboa. Just nu får inga hundar vara där inne eftersom en svalfamilj har ungar som precis håller på att lära sig flyga. Jag spanade snabbt åt alla håll och räknade ut att den saknade hunden var Kaela så jag ropade först en gång... sen en gång till... sen en tredje gång med lite strängare röst.... men INGEN Kaela kom ut ur snickerboa!

Då tittade jag ner på hunden som låg på sidan framför mig (vars klor jag precis höll på att klippa) och såg till min förvåning en lite förbryllad KAELA.... hmm... Det visade sig vara Rossi som smygit dit in, Kaela var helt oskyldig. Matte ÄR vimsig ibland.

Idag har Mintu och Nalle lekt mycket och de leker jättefint ihop, så länge inte de andra blandar sig i. Om Silva och Kaela också är med så urartar leken alltid till "alla dödar Mintu" och den leken ser smått obekväm ut för den som råkar heta Mintu... Silva och Kaela fick stränga förhållningsorder (nåja, förhållningsorder i alla fall) om att de inte fick vara med i leken idag. Kaela var ganska lugn men Silva fick en stirrig blick och det syntes att hon GÄRNA hade velat trasha Mintu i en galen lek. Som tur var har hon mognat mycket och skötte sig fint och stod hos mig och blev kliad istället... men ögonen var RUNDA!

En mindre rolig sak var att jag märkte att flera hundar börjar ha rätt mycket tandsten nu. Dags att skrapa helt klart! Har inte haft så mycket grova ben att ge senaste månaderna, och speciellt Gielas mun var småful... operation "hitta tandstensskrapa" har inletts men kanske måste vänta till helgen ifall den är uppe i Vittjärv...

På fredag åker jag med Mintu och Nalle upp till Boden och min älskade Lars! Blir underbart att träffas igen! På lördag kväll ska vi dessutom se Harry Potter i 3D! Som jag har längtat! =)  

Så besvärligt det är när hundarna inte är synkade med en själv! Jag är vansinnigt trött idag  men hundarna verkar ha kommit in i en jättepigg fas och vill helst hitta på saker hela tiden. Hur blev det så här knasigt? Känner de att skiftningen snart kommer? Jag har lovat mig själv att vänta med dragträningen i alla fall till augusti börjar, och under 15 grader vill jag ha... här kring Storuman så kan augusti vara en månad med ganska kalla nätter så när vi kör igång bör vi kunna träna kontinuerligt fram till vintern i stort sett. Problemet med att jobba dagtid är att alla morgnar innebär tidigt uppstigning, utom på helgerna... hmm...nåja, det börjar närma sig... =)

Idag drömmer jag annars om nytt hus med stor tomt, ett stort akvarium, en kelpievalp om nåt år, den perfekta hundanläggningen, dvs. ett hundhus med ingång från alla 3-4 hundgårdarna, plats för frys och mattillredning och lagomt antal plusgrader... sen ska det vara en mindre rastgård utanför hundgårdarna (där man kan starta slädturerna), och i anslutning till den en stooor med skog och gräs och terräng, och så en agilityplan i samma komplex också. =) Å så vill jag ha en häst och börja med westernridning... hur ska allting hinnas med egentligen? =/ 

Igår åkte pappa och jag ut till holmen med alla hundarna. Det var mycket uppskattat! Efter den svängen körde mormor och jag ut på äventyr och tittade på en stuga hon sett för en massa år sen och ville se igen. Egentligen hade hon tänkt köra dit själv men några av hennes döttrar tyckte inte att en mormor på 84 år skulle köra på ensliga små grusvägar helt själv, och har sagt att hon inte får! - så då tog vi en tur tillsammans istället. Riktigt trevligt som alltid, min mormor är så himla tuff! Nu kommer lite bilder från Rödingholmen och turen dit igår.

Pappa var dagens chaufför!

När vi kom ut till holmen var Rossi ivrigast av alla och hoppade ifrån båten flera meter ifrån land. Hon fick sig en fin liten simtur. De andra var lika ivriga, men inte lika modiga, och Giela, Nalle och Mintu skuttade i strax efter.

Silva och Kaela stod en stund och visste inte VAD de skulle göra men till slut vågade Silva kasta sig i innan vi hunnit in till land. Kaela väntade längst av alla. Så hör blöt blev Silva och det vill inte säga lite - hon är ganska "fin i kanten" och gillar inte att blöta ner sig en massa! Tror hon ångrade sig i samma ögonblick som hon slog i vattnet...

Nalle och Silva i full fart!

Nalle i närbild!

Söta systrarna Kaela och Silva.

Även tant Giela sprang i full fart men hon går oftare sin egen väg än de andra. De håller oftast ihop och springer mer eller mindre tillsammans eller i par, Giela går iväg på egna äventyr utan tanke på de andra. Sen när man ropar så kommer hon som ett skott och flyger fram genom skogen på gamla sibbe-ben!

Den här bilden fick mig att fnissa högt när jag såg den! Tanken slog mig: man skulle kunna klippa ut Mintu ur bilden och klippa in honom rakt på ett golv, och det skulle se ut som att han låg där och vilade...nästan mer än det ser ut som att han springeri full fart och flyger genom luften. *haha*

Giela badar gärna men det här förstod jag inte riktigt, varför ruska sig UTE I VATTNET?

När vi kom hem så testade jag att gå med alla 6 hundarna i koppel upp till huset. På vägen ner tog pappa 2 hundar för ivriga hundar, nerförsbacke och fårhage med gott bajs i, det är en klurig situation. Nu var alla lite nöjda i alla fall, men nog hann det trassla bra ändå, haha.  Mina hundar är inte världens duktigaste på att gå i koppel, de flesta av dem är OK och nån enstaka är en liten katastrof... men då är det ju var för sig eller 2 och 2... kanske måste börja träna på koppelgång med 6 hundar ihop? Å andra sidan väger de ungefär dubbelt så mycket som mig tillsammans så...hm...

Idag har det varit slädfix i fokus! Stötbågen längst fram har fått sig en ny plastbit som skydd. Den är tjockare än den gamla och kommer nog att sitta stadigare.

Jag snidade ut en slags hållare till ankaret som ska sitta på släden, och så började projektet med mattbromsen. Det här är samma mattbroms som jag hade förr, men då hängde den i kedjor. Nu har jag kapat till den (efter att bilden togs), satt dit lite skruvar för att få bättre grepp (blir kul att se hur bra de sitter kvar), och så ska fästena dit. Där tog dagens ork slut för även den vanliga bromsen måste flyttas, den sitter nu i håll som är olika höga, dvs. bromsen tar helt snett. Nya tag en annan dag!

Idag hade jag, mormor och en moster namnsdag, så mamma bjöd på jordgubbstårta till alla släktingar som var hemma i byn samt vår tillfällige granne geologen Mattias. Gott och trevlig! Sen fortsatte slädprojektet. Kan även nämna att Silva m.fl blev mycket glada när de såg släden komma glidande över gräsmattan! Tror nästan de trodde att det var körning på G! När jag drar fram släden så brukar det ju betyda ÄVENTYR på snö!

Så här ser det ut när jag snickrar eller fixar, alla vill vara med och hjälpa till! Här fick Mintu just syn på nånting skoj och kastade sig upp från slapparställning. Giela ligger i kojan istället och njuter i lugn och ro.

Idag blev det även en hel del lek för hundarna, och ibland var alla inblandade. Mintu och Nalle lekte med varandra men Mintu blev aningen spänning, bara lite, sådär så man just ser att han var lite fundersam. Att bo ihop är en sak, att leka tuffa lekar ihop är en annan! Det ger sig nog med tiden när de vet var de har varandra. Mintu kan även leka rätt hårt och låta mycket så ibland är det svårt att riktigt avgöra om det är allvar eller bara toklek man ser i hans ögon. Ska försöka låta dem leka ihop utan de andra lite framöver för att bygga en säker grund.

Nu till middagen gjorde jag grekisk sallad och när jag skar gurkan tänkte jag direkt på Gakkon. Hon älskade gurka och fick alltid snuttarna på sidan som hon åt under knaster och nöjd min. Idag när jag pratade med min vän Veronica så berättade hon att hon drömt om Jacki och Gakkon. De var båda unga och pigga och starka och lekte med sina vänner. Hon sa att hon tänkte sig att det kanske var så de har det nu, och jag hoppas verkligen att det stämmer. Unga och starka och pigga igen. Saknar mina älskade troll, två av de mest personliga hundar jag någonsin haft äran att möta, och dessutom fick leva med i flera år.

Den här veckan verkar gå lika snabbt som alla andra. Att jobba dagtid måndag till fredag är nog inte riktigt min grej på ett sätt, man känner sig ganska mycket som en liten ekorre i ett hjul ÄVEN om jobbet är kul! Äntligen har löpen nästan tagit slut, nu är det bara Mintu som är aningen kär i Giela fortfarande, annars är allting lugnt. Den stora skillnaden är att det går att ha alla hundar ihop och slappna av samtidigt...snart i alla fall. 

Medan Silva löpte (och när Rossi nyss var klar) så var hon och Rossi enormt kära i varandra. De pysslade om varandra och stökade och bökade mest hela dagarna. Här kommer en liten film på knasbollarna! För er som känner Silva så antar jag att ni vet att det här inte är riktigt normalt Silva-beteende...

Just nu har vi besök från Skellefteå och där ingår även en klok och lugn setterdam på 11 år. Dessutom bor det nu 2 border collie-syskon i grannhuset, ett 4-årigt syskonpar om jag minns rätt, och kommer att göra så några veckor framåt. Hundar överallt! =)

Kvällen har vi ägnat åt olika typer av sökövningar i rastgården. För att trötta ut småtrollen lite extra så fick de alla vänta uppe "på bron" medan jag gömde boll eller godis. Det lägger helt klart en extra dimension av trötthet på gruppen... Söket var mycket populärt och alla verkade lika glada fastän Silva var först nästan varje gång... Hon tar helt klart såna här saker på större allvar än de andra! Nalle och Silva smågruffade lite kring en matskål som de sökte, men Silva skötte sig jättefint faktiskt. Nalle tuggade lite på hennes hals men hon stod mest bara som en liten pinne och väntade på att jag skulle akta på honom. Inget allvarligt och ingen skada skedd i alla fall, det glömdes snabbt och alla var bundisar igen. 

Vissa gånger skuttade alla snabbt och lätt på plats på bron, andra gånger tog det lite tid att få till startfältet, som här... dessutom kom pappa promenerande rakt igenom vårt lilla projekt (det får man väl kalla det med 6 hundar inblandade tycker jag?) men det gick ju ganska bra ändå. Giela och Rossi är klippor, de fuskade nog inte en enda gång! Kaela och Mintu tog ett steg ner nån enstaka gång, Nalle råkade fuska mer på slutet när han var trött, och Silva utförde ett systematiskt fusk hela kvällen genom...

I helgen hade vi besök av världens bästa! Även om hundarna verkade ha saknat sin husse så hade jag nog saknat min Lars ääännu mer! Vi fiskade, var ute på sjön, och fixade på lite här och där. Här är det godissök ute i rastgården, fv. Rossi, Kaela, Mintu, Giela, Silva och Nalle.

Mintu är just nu väldigt kär i Giela men hon blir bara arg på honom och visar tänderna. Då kastar sig Mintu ner på sidan och vet inte vaaaart han ska ta vägen. Han kommer ihåg tillsägningen i ungefär 5 sekunder just nu...sen är han där igen! "Som en gummiboll" som det heter i den gamla låttexten, och nog passar det in här just nu... Han är väldigt mycket gummiboll och det hjälper inte heller att matte också blir arg ibland när man inte lyssnar... Den tillsägningen räcker i ungefär 10 sekunder...

Puss på dig älskling!

Silva löper minst lika mycket som Giela men hon vill bara ha Rossi. Som tur är så är Rossi lika kär i Silva! Mintu däremot vill bara ha Giela. Som ni förstår så är det lite lätt cirkus här just nu.

Igår tog vi båten ut till holmen med fyra hundar, de som syns på bilden här ovan... alla utom löptikarna fick följa med och ivern var stor!

Det var soligt och varmt och hundarna lekte och plaskade som små tokar!

Snygga Nalle tyckte att båten ut var aningen konstig, men det gick bra ändå. Att springa i skogen däremot var enbart kuuuuul!

Kaela och Mintu tävlar!

Nalle igen!

Kaela, Rossi och Nalle - på språng!

Nalle, Rossi, Mintu, Kaela och Lars. Den lilla sandbanken som de går på gränsar av en liten "lagun" där vattnet är lugnare. Dessutom var sanden tydligen väldigt rolig att springa på!

Båtspaning! Mintu försökte balansera på stenen först men han misslyckades!

Jag tror att hundarna hade ännu roligare där ute än vad vi hade (och vi hade det ändå rätt bra i solen), så idag (när det regnar på snedden) hade jag planerat in en LAT dag! Tanken var att göra INGENTING med hundarna eftersom Nalle fått rätt mycket nya intryck på sistone och det märks att han har lite svårt att helt slappna av här inne ibland. En dag med minimerade intryck ibland kan vara bra!

Tant Giela fick vara ute i hundgården (jihoo sa hon - lugnt och skönt!) medan de andra 5 följde med in i köket. Hundarna var tydligen inte överens med mig utan tyckte att de behövde leka och härja lite lugnt (men en lång stund) innan de kunde känna lugnet... Silva och Rossi uppvaktade varandra, Nalle ville leka med Kaela, Mintu upptäckte att Silva kanske trots allt var rätt snygg ändå (och så blev ögonen lite mer klotrunda)??? Hrmf... nu sover i alla fall alla 5 gott här inne och jag sitter och försöker bestämma vad jag ska klassa dagen som... äkta vilodag eller inte? Succé eller fiasko?

Nu verkar Rossis värsta höglöp vara över så under kvällen fick äntligen hela gänget träffas och söka mat och godis ihop. Det fungerade jättebra och förutom att jag fick påminna Mintus nos om att lämna Rossis rumpa ibland, så var allting lugnt.

Mintu är i grunden en väldigt snäll hund, men när han inte riktigt känner nån kan han vara lite spännig. Så var han första gångerna han träffade Nalle, så det var skönt att se honom helt avslappnad nu när de möttes första gången på hemmaplan (tidigare har det ju varit galler mellan). Jag passade på att ta en söt liten film när hundarna sökte godis i köket, och kolla noga de åtta tassarna som väntar på rätt sida "gränsen". Jag måste ju erkänna att jag fick påminna några som försökte fuska, men inte speciellt mycket. Det handlar mest om Silva som provar att sätta in först ena och sen andra tassen... för att kolla om jag ser nåt...  

Lycka är att ha hela sitt härliga gäng samlat kring fötterna!

Nu har även Gakkons aska kommit hem så hela gänget (utom husse och Jacki) är här, om än inte på samma sätt. Husse saknar vi mycket, mycket...och Gakkons långa nos, tänk så underligt att den inte finns här hos oss. 

Först kommer lite bilder från helgen när jag hälsade på Lars syster Lisa och hennes underbart söta Akitavalp "Ricki" (som jag kanske just stavade fel). Han är 12 veckor och enormt charmig och trevlig, en riktigt härlig valp! Den här bilden tycker jag fångade hans personlighet rätt bra.

Hundarna har just fått varsitt pass klickerträning och Mintus bollar verkar vara räddade, i alla fall för stunden! Först var han lite disträ och ville hellre springa de 4-5 metrarna till hundgården där Rossi fanns, men sen blev han allt mer fokuserad och skötte sig fint. Precis som ni säger så handlar det ju inte heller bara om ens eget välbefinnande (kastrera eller inte), utan främst om hans. Han har tyvärr lite "haniga" hundar i släkten på ena sidan, men brukar vara rätt oberörd själv... men å andra sidan är han ju mer "vuxen" nu än senast det var löp. Får hoppas att det bara är Rossi som han gillar sååå mycket...

Dagens piggaste var Kaela och Nalle, de är faktiskt rätt lika! Båda två skuttade och hoppade och ville sååå mycket på en gång. =) Supertaggade och jättefokuserade - på huskyvis alltså!

Den här bilden på Nalle togs hos hans förra matte Linda, visst är han fin! Nu kallar sängen på mig och Rossi, hon får sova inne inatt med.