Imorse hade vi -19 grader och nog kändes det rätt kallt nu när man inte är van. Även hundarna verkade faktiskt tycka att det var lite eländigt. Mintu var med mig till jobbet och verkade småfrysa i bilen han också, trots att han hade täcke och att det alltid är betydligt varmare i Luleå än i Vittjärv. Nu är alla hundar inne och det är lite trångt framför brasan.. Kaela växlar mellan att pressa framför elden, eller att ligga ute i den svalare hallen. Det är faktiskt mest brudarna som vill värma sig. =) Nalle ligger en bit till vänster om bildens slut, och Mintu ville inte vara med alls utan ligger borta i köket.

Att vara nyoppererad har inte bara nackdelar med sig. Mintu kallar numer soffan "mitt andra hem" och har husse virad om lilltån - ännu mer än vanligt. Dessutom gillar han att få besök i sin stora tratt ibland.

Eller bara ligga själv. Det funkar fint det med.

Silva, Rotax, Nalle och Rossi hängde med ut i skogen idag för sök och spår. Silva ser lite lustig ut för hon har ätit mycket ben på sistone och försökt att gräva ner ett par stycken med sån frenesi att hon fått ett litet sår på näsan. Imorse försökte hon även gräva ner sin egen matskål? Hon verkar vara inne i nån slags samlarperiod.

I nysnön som kommit var det lätt att gå ut spår och inga snitslar behövdes. Förutom att det var lätt att själv se vart man gått, så kunde man ju även se annat, sånt som annars bara hundarna "ser". En kort bit in på spåret korsade vi t.ex. spåren från ett par personer med hundar som promenerat förbi, och Silva nosade och kontrollerade medan Rotax bara rusade på i mina fotsteg. Vanligtvis märker man ju bara att "nåt" varit där men får sällan veta vad det är som fångat hundarnas intresse.

Några av de andra som var med körde dragweight med sina hundar medan jag spårade. Här kommer en bild på snygga Tyson som även extraknäckt som draghund i 8-spann förra vintern.

Lovis

Vi var även några stycken som ville köra personsök. Jack var först ut och testade det här för första gången. Korvbitarna han fick var tydligen riktigt goda för han satt kvar en lååång stund och stirrade på mig och skällde uppmanande! Ge mig MER! Han verkade tycka att det var riktigt skoj!

Rossi körde sitt första personsök på rätt länge så vi hade synliga figgar kanske 20-30 meter in i skogen. Hon var taggad och hade fin attityd men blev lite trött efter en stund och svamlade runt lite innan vi tog de sista skicken. =/

Kul hade hon i alla fall och det är ju huvudsaken! Skoj att träffa lite nytt folk också! Mina små troll pratade och gnällde och hördes i alla fall mest av alla medan vi var där. =/ Att vara tysta när förväntan hänger i luften är inte deras starka sida alla gånger. I alla fall inte de som heter Silva och Rotax!

När jag kom hem passade jag på att se "Torka aldrig tårar utan handskar", bra och välgjord serie! Giela hjälpte mig att städa min smörgåstallrik när den var klar. Våra hundar får ofta mat från köksbordet eller möjlighet att slicka tallrikarna rena, så länge de tigger snyggt och inte stör nån. Oftast sitter de som tända små ljus och tittar på när vi äter. Några brukar gå bort och lägga sig men de flesta vill vara med. Så länge tiggande sköts snyggt så uppmuntrar vi det med mat och godbitar! Att tigga är ju också ett slags aktivering eller gemenskap.

Sen var det dags för Kaela premiär i selen efter vilan. Så här laddade hon, genom soffmys med husse! När selen åkte på under Back on Track-täcket såg hon riktigt glad ut. Vi gick en stund med cykeln först, så att hon och Giela skulle hinna bli lite varma, och sen när vi drog igång hade Kaela bråttom bråttom bråttom! Vi höll snabb trav nästan hela sträckan och hon såg jättefin ut. Tror att hon saknat sin sele helt enkelt! Dessutom hade vi en vacker fullmåne till sällskap, och en pannlampa förstås, bättre blir det knappt!

Nu väntar en lugn myskväll. Den här veckan innebär bara fyra arbetsdagar för min del vilket känns helt lagomt då en hel del småfix är kvar inför vår kommande utlandsresa. T.ex ska rummet i garaget få lite isolering kring fönstren. Elementet där ute är igång och imorgon när Giela och Kaela stiger in så kommer de att ha det varmt och mysigt!

Mintus kastrering i torsdags gick bara bra. Efter jobbet hämtade jag upp en pigg och glad kille som såg ut att må fint, förutom att han tog nåt vingligt steg ibland. Nu äter han Metacam i fyra dagar och så får vi hoppas att såret läker som det ska. Tratten ska han ha på sig minst till nästa söndag. Tratten ja... det är första gången Mintu har tratt och han tyckte nog att den var mer jobbig än jag först hade väntat mig. Rotax körde mer "ångvält-stil". Mintu tycker att den är lite ivägen och har försökt pillra bort den med tassarna. Igår märkte jag att han faktiskt nådde att slicka på såret (han är ganska vig, når både kronjuvelerna och rumpen själv hur lätt som helst normalt sett) så vi plockade fram en större tratt som vi turligt nog hade här hemma. Dessutom vägrar han att kissa med tratten på så den åker av vid alla rastningar.

Eftersom vi snart ska åka på semester så hade vi besök av hundvakten idag för genomgång av matrutiner och hur huset fungerar. 7 hundar lånar man inte så lätt ut till nån annan, utan enklast är ju om nån kan komma och bo på plats och ta hand om dem. Sen gäller det att hitta en person som vill ta hand om hela högen, och som man dessutom känner att man litar på och känner sig trygg med! Inte så himla enkelt alla gånger men jag tror det här kommer gå riktigt bra. När vi gjort bort de bitarna satte vi oss och knöt linor. Det blev en 4-spannslina och så 8 draglinor som ska få mittlinor senare. Det är rätt mysigt att ha lite "syjunta" och knyta grejor ibland. 4-spannslinan var till hundvakten, de andra har jag tänkt knyta ihop till en kortare 8-spannslina till de kortare selarna senare i vinter.

Nalle ville följa!

Sen hade vi planerat att köra lite tillsamman. Jag hade först tänkt ta Kaela för första dragturen sen vilan pga ryggontet, men det blev Rotax och Silva istället, så får Kaela göra premiär nån dag i lugn och ro, på egen hand. Småttingarna skötte sig fint och var inte alls speciellt intresserade av Akitan Rikki som sprang bakom dem med 3-hjuling och matte. Med tanke på att vi inte kört 2-spann på länge blev jag faktiskt lite imponerad av deras arbetsmoral och rutin. Det allra mesta gick som på räls.

Vi hade en fin liten tur i solskenet och Rikki var så duktig! =) En riktig sötis som gärna ville galoppera. Jag hade tänkte köra med Kaela direkt efteråt, men när vi kom hem var mina händer stelfrusna efter att ha hållit på cykelns bromsar. Brrrr! Istället blir det myskväll här inne. Mintu, Rossi, Kaela och Giela är inne. Silva, Nalle och Rotax ligger ute i varsin hundgård med en hög älgben. Imorgon väntar spår/sök och kanske lite annat skoj. Dessutom en timme extra av nånting! =) Avslutar med en bild på söta Rikki, dagens charmtroll!

Igår gjorde vi ett andra försök att se en film som vi tänkt se ett tag. Tyvärr kom filmen aldrig igång men chipsen och godiset smakade bra...Rotax och Kaela var inne och tiggde så sött och snällt. Rossi var också inne men hon nötte mest på Biabädden framför kaminen. Olika prioriteringar helt enkelt.

Nu ikväll har v motionerat barmarksvagnen och eftersom Kaela och Giela vilade så var det bara ett litet 5-spann och jag. Mintu gick i singelled, och det är underligt men hundarna mindes helt klart vilka backar som varit för tunga när vi var 2 personer på vagnen. Det här var första gången jag körde själv här hemma. Istället för att slita 110% när det behövdes så stannade de och tittade på mig...!? Vintertid har de inställningen att de orkar allt, men på höstträningarna kan mina jyckar vara aningen slöa när det gäller att tokslita i backar mm, eller att dra igång fordon. De verkar liksom ha fått för sig att de inte riktigt kan.

Vi körde rundan två svängar och jag försökte parera de tuffa backarna genom att skutta ur i tid och knuffa på lagom för att hålla tempo så vagnen inte stannade så att hundarna skulle märka att de faktiskt KUNDE! Det gjorde ganska snabbt skillnad och det var så himla skoj att sitta ute och skramla runt. Taket är lite väl lågt så om vagnen hoppar till måste man akta huvudet för att inte få en smäll, men den vanan sätter sig rätt snabbt. Positivt straff (dvs. en term som inte alls har något med positiva saker att göra, utan som helt enkelt betyder att man i inlärningssammanhang lägger till ett obehag för att minska ett beteende, i mitt fall ett slag i huvudet för att minska beteendet "sitta med huvudet högt") funkar absolut i vissa situationer!

Förutom att min rumpa blev lite kall fick vi en himla mysig tur med en stor måne (nåja, bara lite mer än halv men ändå!) och massvis med stjärnor över oss. På vägen hem, när vi nästan kommit in bland gatljusen igen, skymtade jag 2 ögon längre fram i mörkret. De gick av och an och först trodde jag att det var en räv, men när den inte flyttade på sig förstod jag att det var en person med hund. Han var vänlig och gick åt sidan, så jag manade på hundarna och vi passerade men det gick på snedden, men i alla fall utan stopp... att passera saker som står stilla är inte vår starka sida alla gånger.

Min barmarksvagn är inte bara gammal, den är dessutom mossig upptäckte jag nu ikväll...

Imorgon åker Mintu in till Gammelstad för att kapa kulorna, tredje gången gillt! Första två tiderna blev ju ombokade av olika anledningar, men nu ska det ske... lite nervöst är det som alltid, men i slutänden tror jag att det blir bra för alla. Rotax sår har fortsätta läka fint och nu ser man bara att pälsen är kortare, i övrigt är allt ihopläkt och återställt.

Efter middagen nu ikväll fick vi kärt besök av en kompis! För att slå ett gäng flugor på smällen hade jag tagit in alla hundar för att socialisera lite medan vi fikade och hinna klippa alla klor utan att behöva frysa. Nu visade det sig att hundarna blivit mer vilda än tama under senaste tiden. Dessutom luktade nog vår gäst av lite olika intressanta hundar - men det är ju ingen ursäkt kan man tycka (läs: matte tycker, hundarna tycker INTE).

Mintu m.fl hoppade upp med framtassarna för att hinna gosa och nosa alla samtidigt, när vi sen lyckats ta oss in i köket och till köksbordet så var alla killarna och några av tikarna väldigt intresserade och ville helst klättra upp i Marikas knä. Jag tror jag sa åt Mintu att gå och lägga sig tusen gånger! Han är lite lätt översocial, och då kan det faktiskt vara nyttigt att träna på att lägga lite band på sig även om han helst sitter i knä på alla han möter. När vi fikat och surrat en rejäl stund så sov alla sött på golvet och ordningen var återställd, men kaoset på vägen dit var nog för att avskräcka de flesta....*pust* Sen lyckades Marika samla oss alla i en bild och tanken var att alla skulle sitta fint men nån rumpa hann alltid åka upp innan kameran knäppte.

Ibland överraskar hundarna lite negativt helt enkelt...! Nåja, när jag tänker efter så var det faktiskt ett bra tag sen de var inne samtidigt allihop och vi fick spännande besök, och dessutom hade de ju bara softat hela dagen ute i hundgårdarna. Ännu en gång är det bevisar, hundar är inga maskiner utan levande kännande varelser, och i en grupp blir ju sånt extra kännbart på både positiva och negativa sätt. Ibland utövar de bra inflytande över varandra, andra gånger inte...

Ännu en solig dag och dessutom en söndag! Inte illa! Har varit under -10 inatt så hundarna trivdes fint i den svala luften. Själv blev jag mest bländad av solen. Kaela och Giela var förstås hemma och ska få sig en långpromenad nu, blir härligt! =)

Imorse var det vitt i gräset och -3 grader ungefär när vi började packa oss ut mot spårskogen. Bilen var mer eller mindre igenfrusen. Passagerardörren gick att öppna men inte att stänga, och rutorna var lika vita på insidan som på utsidan... =/ Sen började templampan blinka också... Caddyn känns inte helt redo för vinter ännu!

Jag la ett spår i väldigt blandad terräng (skog, myr, ris, väg, bäck, gräs osv...) och har ingen aning om hur långt det blev, men jag försökte få till 5-600 m i alla fall. GPSen i löparklockan sa att spåret var mycket kortare men jag vet inte om man vågar lita helt på den när man svänger så mycket hit och dit.

Vi hade sällskap i skogen också, av en viltspårchampion! Supersöt!

Spåret gick över stock och sten och jag var klädd för vinter (nästan) så det blev riktigt svettigt efter ett par rundor. Silva var först ut men hon vimsade lite och var inte alls lika tänd på älgklövens spår som förra gången. Mintu däremot var rätt skärpt och duktig! Omkastade roller! På bilden ovan har han precis tömt matskålen efter att ha hittat klöven och snurrat in sig lite i spårlinan.

Dagens absolut roligaste var Giela, hon är så himla söt!

Kiss paus I spåret

En bit in i spåret började Giela tappa fattningen allt mer och fick bråttom samtidigt som hon hade så mycket att hinna med att hon knappt föjde spåret längre. Istället växlade hon mellan spåret och att springa som en liten pil och jag fick kämpa lite för att få henne nog stilla för att hinna ta en bild... Ögonen var runda och lite tokiga och hon hade BRÅTTOM!

Galna lilla tant! Strax ska jag gå ut i hundgårdarna och flytta om lite. Kisskojan ska bli mer lättillgänglig och den här vintern kommer den att fyllas med spån och ev. lite halm, absolut ingen träull! Ska fixa snabbare öppning dit också så att det är enkelt att byta ut spånet om någon kissar där igen, och sen får det vara lösningen på kissproblemet, i alla fall för nu. Tokarna som sover där och använder den som toalett ligger ju även gärna där inne och tuggar ben...riktigt hemtrevligt!

Har en enda annan nyhet - Rossi har börjat löpa! Gissningsvis hänger de andra snart på.

Idag kom säsongens första snö - inte en dag för sent! Jag sken som en solstråle när jag gick från kontoret och mot bussen - studsade nästan fram! Giela och Kaela fick en långpromenad i koppel iklädda varsit täcke, och det var riktigt härligt ute. Mina älskade Lundhagskängor gör ju dessutom att det är torrt och varmt om fötterna oavsett slasket på marken. Vilken energikick att äntligen ha vitt på marken även om jag misstänker starkt att det snart är borta igen.

De andra hundarna har fått frossa i ben och torkat älgskinn under kvällen - mums! Då gjorde jag en mindre rolig upptäckt. "Nån" har kissat upprepade gånger i bruna dubbelkojan i mittersta hundgården. Så pass många gånger att det var riktigt blött på botten när jag skrapat undan träull för nån hundring eller så. Anledningen att jag började skrapa var att jag såg att nån bajsat där inne i samma hörn!

Jag har en liten lista med möjliga misstänkta, Rossi, Kaela och Silva. Jag vågar nog säga med 90% säkerhet att den skyldiga finns där... Alla 3 är rumsrena inomhus och skulle aldrig komma på tanken att kissa här inne om inte en total nödsituation uppstod. Ute i kojan verkar däremot andra regler gälla... Silva kan ev. räknas bort från listan. Även om hon blev rumsren väldigt sent och länge envisades med att kissa både i vår säng och i Biabäddarna så avskyr hon kiss och bajs och är ganska pryd av sig. Hon gillar inte att gå där andra kissat, så jag hoppas att det betyder att hon inte heller själv kissar där hon ska sova, men jag vågar inte lita helt på den logiken när det gäller lilla Silva.

Så här såg det ut efter att jag skrapat ur en massa blöt träull. Det här är en sån där gång när man hemskt gärna skulle vilja kunna prata med sina hundar, säga "Det är snart vinter och då vill ni inte ha blött i kojan", "Kisset kan frysa till is", "Kiss är okul att ha i sin säng" osv... Kanske dra en liten utläggning om de långsiktiga konsekvenserna av att man väljer att bygga toalett alldeles vid sängkanten. Man kan ju i alla fall önska att det skulle vara möjligt...hmm...Tills dess ska jag försöka reda ut VEM som är skyldig och försöka att undvika att fler kojor drabbas.