www.nukutvi.se

Inlägg publicerade under kategorin Produkter vi gillar

Av Kicki - 12 januari 2013 20:28


Idag var det kring -18 ute och jag övervägde länge om Giela skulle få följa eller inte. Hon hade säkert gärna suttit vid elden och fikat. Däremot gillar hon inte att frysa och med dagens temperatur skulle hon säkert ha gjort det, trots täcke,  då vi var stilla rätt länge vid fikapausen. Dessutom kändes hon rätt "osugen" senast vi körde och fryser ju lättare om tassarna än de andra även när man kör, så hon fick stanna hemma. Istället selade jag ut 6-spannet med nya korta selarna, och Lars drog igång skotern för att följa med oss ut. Som synes är Nalle rätt ivrig, han passar på att gräva en grop innan vi startar.




Här är vår läskiga skoterbro. Den är läskig för att den är smal, har en skarp sväng både just före och just efter, samt att den ännu har flera hål där hundtassar skulle kunna ramla ner och fastna. Vi passerar den alltså i snigelfart, men försöker att ändra inte trilla av med tanke på infarts- och utfartsvinkeln. Längtar tills den är "tät" och säker!




Det var riktigt soligt och fint ute och vi hade 3 kamerar med oss för att kunna fota både hundspann och skoter ute på de fina myrarna. När vi kom dit visade det sig dock att vi överskattat januarisolen. Den kommer aldrig nog långt upp för att fixa sol ute på myren då det ligger ett litet berg ivägen. Vid horisonten färgade solen träden rosa, men hos oss var allting bara i skugga.




Jag vet att jag säger det varje år, men nu är det dags igen - nu känns det som att vi har bra koll på utrustningen! Det enda som fattas på släden är mattbromsen, som ska byggas om och sen monteras tillbaka, men annars har vi bra slädsäck, hel släde med bra broms, rejält med linor och selar, dubbla ankare, släplina, massvis med reflexer, lampor till hundarna, mig och släden, ja det känns som att vi rent materiallt sett inte har så mycket kvar på önskelistan.


Lägg märke till kniven som jag monterat fast där bak. Den sitter alltid där och det är en stor trygghet att alltid ha en kniv tillhands. Främst tänker jag då på lägen där man akut kan behöva kapa av linor eller liknande om riktigt galna trassel uppstår. Dessutom brukar jag tänka på den när jag blir lite mörkrädd då hundarna och jag är långt ute i skogen tillsammans sen på kvällarna. OM det kommer en stor varg/björn/hund/lo (eller träsktroll) och anfaller hundarna så har jag ju i alla fall min lilla kniv!



Däremot måste bromsupphängningen justeras. Gillar inte att ha saker lagade med spännband! Jag försökte fota Lars och skotern men vi hade behövt lite sol för att få det riktigt snyggt. Dessutom hittade vi inget riktigt bra ställe, och så hade jag inte rätt objektiv, ja vi får göra ett nytt försök när solen hunnit lite högre upp helt enkelt.




Sen fotade Lars oss, men fokust hamnade lite knasigt ibland, så som det kan bli. Däremot ser de ju rätt glada, å jag med för den delen!





När ska vi fortsätta???



Här möter vi Lars och hans skoter. Mina hundar är rätt vana vid skotrar men har respekt för dem rent naturligt, och går alltid åt sidan när vi ska passera. Det är faktiskt riktigt praktistk eftersom vi möter skotrar ofta. De som sitter på skotrarna behöver ju inte känna sig nervösa när hundarna naturligt håller ut, och dessutom slipper jag risken att släden dras för nära och krockar med nån skoterdel vilket säkert skulle kunna bli dyrt!


Framme till höger ligger vår grillplats



Medan Lars ordnade med elden fick mina hundar lite hö att ligga på och varsitt täcke för att hålla musklerna lite varma under pausen. Dessutom fick de varsitt litet märgben - mums!



Silva tuggar med rumpan i vädret




Snart mums! Den lilla ihopfällbara muurikan är helt perfekt till två personer, så länge man ska steka saker som "sitter ihop". Ska man steka små köttbitar eller annat så är den lite väl liten och det ramlar lätt ut över kanterna. För hamburgare är den helt perfekt! Det här är nu tredje gången vi åker till samma ställe och grillar hamburgare, och jag måste säga att jag gillar denna lilla grillplats. Den ligger lite lugnt till vid en skoterled som inte är utmärkt på nån karta och inte trafikeras så mycket - skönt!


Hamburgerdags igen!



Silva ville förstås inte ligga och vila hur som helst, utan kontrollerade om hon kunde stjäla något av vårt fika.




Mintu är inte helt bekväm i sitt täcke. Han hade samma problem förra året. Att sitta med täcke går bra, men att lägga sig ner är tydligen väldigt konstigt. Ögonen gick nästan i kors men han satt ändå in i det sista. Till slut lyckades även han och alla små sötnosar sussade gott medan vi åt hamburgare.




Dagens fordon, min släde och Lars skoter. Jag testade för övrigt skotern och höll faktiskt gasen i botten en liten stund...kul! Dessutom satt jag bakom Lars när han körde och det var nära att jag skreek! Jag höll i mig för brinnande livet och tänkte "nu ramlar jag av, nu ramlar jag av, nu ramlar jag av"... Det är lite mer kraft i den än i skotrarna jag är van med från Blaiken. Jag tyckte den var riktigt rolig att köra, även om hundarna förstås är mitt fordonsval nr 1! Någon fartdåre är jag absolut inte!


Silva och Rotax



Mintu var ändå inte helt nöjd. Han vilade en stund men tyckte sen att det var kyligt om tassarna. Dessutom var det jobbigt att lägga sig ner igen. Till råga på allt så fick han draglinan kring sin tass också!





Som tur var för Mintu så har han uppfostrat sin husse väl. Husse hämtade Mintu till elden och gosade med honom. För att han inte skulle frysa om tassarna fick han stå i husses knä en stund och värmas på elden. Egentligen tror jag inte att fossingarna var så värst kalla, han ville nog främst hitta ett sätt att få lite specialbehandling.



Mintu och jag



På vägen hem fortsatte jag och hundarna bortåt och hittade välkörda och fina spår vilket alltid glädje en den här tiden på året. Vissa år är det ju så kallt att skoterförarna knappt tinar fram förrän i februari! Pannlampan började dock kännas trött och det börjar nog vara dags att ladda nu. Senaste tiden har jag bara lagt en åt sidan och tagit nästa, men nu är jag inne på sista pannlampan som lyser, och de andra 3-4 ligger trötta i en låda. Dags att ta tag i, för det blir massvis med mörkerkörning även längre fram i vinter förstås.


Här ska vi precis passera riksväg 97



Vi körde hemåt längs Luleälvens kant, och till min stora glädje var lederna hårda och fina, inget vatten ute på älven heller trots att många vattendrag haft mycket vatten på isarna i år. Nu är alla hundarna inne och sover så gott. Vi körde egentligen inte så värst långt, men vi hade ju lite extravikt med oss, och så fanns ju en del att titta på ute i skogen också. Mintu och Kaela klättrade raka vägen upp i soffan och har inte gått ner sen dess.


Egentligen skulle vi ha varit på dragträff idag men jag prioriterade om och valde att köra här hemma med min älskling och hans skoter som sällskap istället efter en fullspäckad arbetsvecka, och vi fick en riktigt mysig dag. Dessutom känner jag ännu mer att jag nog vill ha en skoter framöver. Ingen dyr och ingen jättesnabb, men nånting lite "lagomt" att köra runt med lite ibland. Kanske nästa vinter.


Imorgon ska vi ha 2 gäster med oss på släden. Jag har inte riktigt bestämt var vi ska köra ännu. Får höra lite hur långt de vill åka och vad som kan vara lämpligt. Blir kul!


















Av Kicki - 10 januari 2013 18:13


Nu är de nya selarna och halsbanden från Manmat här. Fem selar och sju halsband för ca 1500 kr, direkt från Tjeckien. Riktigt bra!

Av Kicki - 14 oktober 2012 21:18

Veckan som gått har varit hektisk men rolig med 2 tvådagarskurser på annan ort via jobbet. Bloggen har fått komma i sista hand, så här kommer nu en liten sammanfattning av delar av veckan som gått. Förra helgen spårade vi men hundarnas framgångar var varierande. Mintu såg mest ut så här:



Antagligen är det löp på G...nånstans... Nu råkade detta vara Mintus sista vecka som riktig "kille" eftersom han har en kastrering inbokad imorgon måndag. Något han än så länge är lyckligt ovetande om. Nåja, tillbaka till helgen, Silva visade sitt allra trögaste utseende när hon väntade i bilen. Den hunden kan verkligen se både riktigt smart och riktigt trög ut!



Vi har även hunnit med en massa bentuggande. Älgskånkar med både skinn och klövar kvar är mums för hundarna! Roligare än bara nakna ben, och lite mer utmanande för tänder och teknik. Hundarna brukar se riktigt nöjda ut när de sliper bort älghåret i små nypor. Mums..... =/




Kaela vilar fortfarande sen ryggproblemen och använder Back on Track regelbundet samt får promenader i koppel för att hålla igång cirkulationen. Nu är det nästan två veckor kvar till hon får börja köras lite försiktigt igen. Då ska hon få springa enbart i den nya korta selen, så får vi se om det hjälper hennes rygg. Just hennes storlek av nomesele verkar svårt att hitta i många märken. Å andra sidan verkar hon trivas bra i sin korta sele så det blir den hon får använda!


Lite bilder från tokerier i hundgårdarna sen... Rossi som är hälften schäfer älskar att smyga på de andra och sen rusa fram och tackla dem. Ingen av huskisarna uppskattar den leken. Här kastar hon sig mot Nalle efter att ha smygit mot honom, och som man ser så försöker han att snabbt smita undan... " Shit nu kommer hon!!!"



Alla springer, ingen vet varför!



Barmarksvagnen har nu fått några nya hjulmuttrar så alla däcken sitter fast på minst 2 ställen...*s* När Kaela nu vilar så blir det bara ett 5-spann och när både Lars och jag åker så blir det väl så tungt i uppförsbackarna och vi får hjälpa till en hel del. Samtidigt är det himla skoj att ha sällskap och fotograf med sig. Silva har på sistone visat sig från sin allra sämsta sida som ledarhund, dvs. lite disträ med en önskan att kika lite i diket när nåt intressant passerar...

  

Egentligen är hon nog lite likadan i dragträningen som i sökträningn - om det inte är nog skoj och spännande - så börjar hon gärna multitaska och hitta på lite bus... är hon däremot motiverad att göra nåt så är hon en klippa och riktigt rolig att jobba med.


En trött och smutsig husky är oftast en lycklig husky.


Idag har jag åkt upp till en by ovanför Överkalix för att hämta hundmat. Normalt sett hämtar jag ju maten i Luleå men just nu var körtiderna ändrade (i  Luleå kan man annars oftast hämta mat varje vecka i stort sett) och jag väntade för länge med att ringa (läs - frysen var 99% tomrum när jag ringde) så för att få tag i käk direkt  körde jag upp till Pondus fabrik och lastade in 130kg fruset färskfoder och 60 kg High-Energy Professional (torrfoder). Måste bara säga att jag är så himla nöjd med mitt foderval - jättebra leveranstider, fodret funkar kanon (både färskt och torrt), de har både färsk- och torrfoder av märken jag verkligen gillar, supertrevlig personal, ja jag vill helt enkelt göra lite extra reklam för Pondus Hundfoder i Överkalix! Om du är nyfiken på dem så finns mer information på http://pondusfoder.com/pondusfoder.htm 



Efter att fodret huggits upp och kommit ner i frysen tog jag en liten promenad med Giela och Kaela iklädda täcken. Kaela hade ett Back on Track för att värma ryggen, och Giela ett halvfutl blått täcke för att värme hennes nakna lilla tantkropp. Giela rusade som en vind och såg helt galen ut i ögonen när hon svepte förbi oss i full karriär, för att sen stanna vid en tuva och nosa så länge att vi hann ikapp och förbi med råge. Så himla söt hon är vår lilla tant!


Mintu är nu nyduschad och ligger inne på tork. Imorgon är det operationsdags. Som alltid när det ska opereras är jag lite nervös, för alla operationer innebär ju en risk. Hoppas allt går bra med älskade lille Mint, vår supermyskille.




Av Kicki - 31 mars 2012 23:45

Lördagen var verkligen fullspäckad från morgon till kväll! Efter morgonens slädtur blev det snabb dusch+lunch innan jag och Mintu, Kaela och Giela åkte mot hundsimmet i Råneå via snowdogs.se i Sundom. Hos Anne-Lie i Sundom hade vi beställt två klövjeväskor, och vi passade på att åka förbi för att prova vad som kunde vara rätt storlek till tjejerna. Rätt lyxigt att ha sånt så nära! Sen tidigare har jag en sele som Anne-Lie sytt och den var helt suverän (tillhörde Gakkon) så jag funderar faktiskt på att låta henne sy upp Nomeselar till alla inför nästa vinter. Bra kvalitet, pris och passform - och snygga dessutom!


Idag handlade det dock om Klövjeväskor! Vi hade sånt tur att hon hade en blå (vad vi sökte) i perfekt storlek till tjejerna, som nån lämnat återbud på. Superfin! Det fick förstås följa med oss hem, så det blev mer än bara en trevlig pratstund om hundar och slädar och allt sånt kul. Den är hur fin som helst och jag kan nästan inte sluta titta på den! I sommar har jag tänkt att Silva och Rotax ska få klövja i första hand, och redan nu så längtar jag till fjälls och hoppas att vi kan planera in nån lagom tur med dessa superfina väskor...ahhh...killarna väska är under konstruktion och kommer lite senare. Här får en nästan naken Giela agera modell...



Tiden sprang ifrån oss och vi var ungefär 15 minuter sena när vi anlände till Älvdalens hundhälsa i Råneå. Som tur var hade vi tre simtider efter varandra så vi hade ändå gott om tid. Alla tre var ivriga att komma in, men Mintu var kanske gladast av alla. Han var också den som fick börja simma och medan han gled runt i vattnet och såg ut att njuta, låg Giela platt på golvet och sov medan Kaela stod och skakade lite vid väggen. Hon misstänkte nog redan då att vi tänkte försökte dränka henne, ännu en gång... Mintu gick i badet själv idag (med lite hjälp från Paula) och simmade så fint runt, kors och tvärs, i små cirklar och i stora. Att vi kastade leksaker och annat roligt bekom honom inte direkt, när de blivit blöta och börjat smaka klor var de inte roliga längre, skojigare att bara simma, simma simma...



Som synes börjar han känna sig riktigt trygg i vattnet. Möjligtvis aningen lat också eftersom flytvästen gör att han flyter så enkelt. Idag simmade han 3x5 minuter, och när vi ökat tiden till ungefär 20 minuter sammanlagt ska han få börja simma i jet stream, dvs. i strömt vatten. Idag blev han inte lika trött i slutet som förra gången, så 15 minuter kändes rätt lagomt. När Mintu var klar var det Kaelas tur. Hon var smått skeptisk och verkade fast besluten att överleva dränkningsattacken ännu en gång. Hon simmade och plaskade för livet och såg kanske inte riktigt ut att trivas i vattnet. Däremot tog hon i från tårna och fick verkligen effektiv träning! Jädrans vad hon tar i lilla tjejen...men så blir det kanske när man tror att man ska drunkna snart. Hoppas verkligen att hon snart börjar slappna av mer. Ju oroligare hon simmar, desto mer stänker det ju å desto blötare blir hon. Här kommer en bild när Kaela pausar i Paulas famn. Hon kör helt klart med devisen "Om jag inte tittar på poolen kanske den försvinner".  




För att kunna förhindra att hon försökte klättra ut över kanterna hade vi dubbla linor i hennes flytväst idag så att hon alltid hade motstånd bakåt och inte nådde sidorna heller. Som sagt var, hoppas att hon snart märker att det faktiskt är rätt kul att plaska, inte bara eländigt. När en dyblöt Kaela äntligen fick komma ur vattnet ville hon helst springa till dörren och gå ut, men så bråttom kunde vi förstås inte ha. Giela stod ju fortfarande på tur! Tanten skötte sig ju rätt fint förra gången, men nu hade hon mer lust att försöka klättra ut, så vi satte dubbla linor även på henne. Giela simmar däremot rätt lugnt och fint och plaskar inte alls så mycket. Hon ser inte helt bekväm ut i vattnet, men hon verkar ändå tycka att det är okej...


 


Efter simningen försökte vi sätta alla 3 hundarna bredvid varandra för en liten fotosession. Normalt sett så är det inga större bekymmer att få 3 hundar att sitta bredvid varandra.  Just de här tre hundarna och just denna stund, det var värre. Mintu ville springa till andra änden rummet och titta på leksakerna, så han satt max i 3 sekunder åt gången. Kaela behöver ungefär 3 sekunder på sig innan hon förstår vad "sitt" betyder när hennes hjärna är såhär trött. Och Giela växlar gärna mellan sitt och ligg ungefär var 3:e sekund... Hmmm... Efter några minuters försök stod i alla fall alla 3 stilla på en kant och tittade åt samma håll - det fick duga!

Kvällen tillbringade älskling å jag först med god middag hemma, och sen i Luleå på konsert med Anna Ternheim. Hon var riktigt duktig, ännu bättre live än på skiva! Efter det var det fest...fast särskilt mycket fest blev det inte för oss eftersom vi var riktigt trötta och hade söndagsplaner att tänka på. En helt fullspäckad dag helt enkelt, men rolig!







Av Kicki - 29 mars 2012 18:48

Den här veckan har jag beställt lite hundgrejor och väntar ivrigt på posten varje dag. Det kommer hundsockar från gippmokk.se. De jag har sen tidigare har minskat i antal och just nu räcker det bara med precis en socke till varje tass. Så kan vi inte ha det med skare och vårsnö framför oss! Med mjuk resår så skaver de inte heller lika lätt kring handlederna. 



Sen kommer det ett paket från sundpro.se När jag flyttade från Östersund våren 2004 fick jag en jättefin flyttpresent av min vän Stina, om du läser detta Stina så tack ännu en gång! Det var en expanderlina från Sundpro, riktigt rejäl och perfekt till skidåkning, cykling eller bara promenader. Den jag fick för snart 8 år sen är fortfarande hel och används flitigt, har inte krävt några lagningar eller förstärkningar alls, jag litar på den lika mycket nu som för 8 år sen. Den har använts på varje cykeltur eller skidtur jag gjort sen dess i stort sett, å det har hunnit bli några stycken! Visst har den blivit lite sliten när man tittar nära på den, men inte på så sätt att funktionen påverkas alls. Nu har jag beställt en till sån, i vissa lägen kan man ju helt enkelt vilja ha två! Den som kommer till oss är dock svart/lila eller nåt sånt men den fanns inte på bild. Detta är min absoluta favoritexpander, rejäl och säker! Skulle expanderdelen gå av (vilket inte hänt på 8 år här i alla fall) så håller tygskalet ändå ihop ekipaget i alla lägen. Med enklare expanders finns ju risken att den fjädrande delen går av, och då har man plötsligt en lös hund.


Slutligen har vi beställt 2 klövjeväskor från snowdogs.se De håller ju till bara några mil bort så på lördag ska vi åka förbi för lite extra utprovning innan vi åker till hundsimmet. Anne-Lie för även jättefina selar och annan utrustning, kanonbra! Det blir en i lagom storlek för killarna (Mintu visade sig ha en storlek större än Rotax och Nalle...?), och en lagom till Silva, Kaela, Rossi och Giela. Min första tanke nu var att killarna ska få en grön och tjejerna en blå. Sen tidigare har jag en röd Wenaha (annan tillverkare)som jag köpte när Giela var ung. Den har använts en hel del men jag upplever att den gärna glider på snedden. Tror det här blir riktigt bra för jag har hört många nöjda omdömen om dessa klövjeväskor.



Alla bilderna är lånade från tillverkarnas sidor, jag gissar att det är okej när de får lite gratisreklam på köpet. Själv känner jag mig lite förkyld just nu och för att peppa upp humöret lite gav jag mig själv en sån här:


http://www.stadium.se/mode/juniorklader-122-164/trojor/133979/warp-t-padua


Så sjukt skön och eftersom barnstorleken passar lilla mig så var den ju billigare dessutom. Ska sitta i den i soffan hela kvällen och kurera mig med Skyrim! Hundarna får vilodag idag. Hade tänkt gå en långpromenad med Giela men ska lyssna på feberkänningarna istället. Har inte tid att bli sjuk nu med allt roligt som händer framöver! Hoppas verkligen att förkylningen bara är på väldigt, väldgt snabb visit.





Av Kicki - 11 mars 2012 19:41


Idag sken solen från en klarblå himmel och nattens minusgrader (även om de inte var många) gav oss hårda fina spår. Däremot var det väl varmt för vännerna. Som synes på bilden var jag inte ensam på släden idag, utan älskade sambon hängde med. Dessutom var släden fullproppad med ved, fika, spån, täcken mm. Det gick tungt i värmen men hundarna höll ändå fin styrfart, inte snabb, men stadig.



Vi körde en runda på kring 1,5 mil bara, vilket kändes rätt lagomt med tanke på packningen och värmen. Här är vi nere på älven och har kört en bit över en mil (gissar jag). Snart dags för fikapaus! Som synes är tungorna långa och stegen lite tunga. Silva har alltid lite mer energi kvar och ser inte speciellt trött ut här heller.




Vi stannade vid strandkanten bortanför Kusön och fixade en liten eld. Även jag måste erkänna att vårsol och grillning är riktigt trevligt, även om jag allra helst hade haft kring -15 och kunnat köra hundarna lite mer normalt. Grillad korv och grillat bacon och en massa annat gott satt i alla fall riktigt fint, och jag somnade nästan i min "solstol".




Hundarna campades upp alldeles bredvid oss och fick lite spån att ligga på. Riktigt skönt att ha dubbla ankare så att man kan sätta ett fram å ett bak när man stannar. Dessutom hade jag med de nya täckena till Rossi, Kaela och Mintu. Även om ingen av dem fryser i dessa temperaturer så har jag börjat känna allt mer att det känns dumt att köra dem och sen låta dem ligga på snö/is (att man har med saker att ligga på betyder ju inte att hundarna tänker använda dem) och sen köra igång och springa igen. Därför är tanken att alla ska få ett eget Back on Track-täcke just för att hålla musklerna lite extra varma vid pauser och bilfärder efter/före körning mm. De andras täcken har beställts och kommer under veckan förhoppningsvis.



Snart hade alla lagt sig att vila, nästan alla i alla fall. Mintu såg ut att trivas i sitt täcke men VÄGRADE i sten att lägga sig ner. Han var så trött att han nästan somnade stående men han vill INTE ligga ner. En stund satt han men det var allt. I vanliga fall är Mintu enkel att "klia omkull" men inte idag! Han kämpade tappert och stod upp trots att jag bad honom att sitta eller kliade honom på halsen (då brukar han falla som en fura). Tror vi får ta en utmattningssession med täcke på så att han märker att det faktiskt går att sova med täcke på. I övrigt är jag väldigt nöjd med täckena. Back on Track må vara dyra, men förhoppningsvis så är de också så bra som de sägs vara, och jag gillar passformen och smidigheten. De tjocka vintertäckena jag har sen tidigare är jättefina men lägger man 6 såna i slädsäcken så är den full...



Efter ett par timmar i solen packade vi in oss (och väckte den stående Mintu) och började resan hemåt, som bara var ett par kilometer. Spåren hade blivit ganska mycket mjukare så det var faktiskt rätt skönt att ha nära hem. Mintu och Kaela gjorde ett jättefint jobb i led idag, men jag är fortfarande lite fundersam över  Kaela. Tyckte att hon rörde sig helt OK idag, men hon passade en hel del. Med tanke på tempot var det inte så underligt, men jag håller ändå ett extra öga på henne. Har vi otur så blir det ett nytt veterinärbesök och då vet jag inte riktigt vart vi ska vända oss eftersom hon redan undersökts av några av de bästa inom området här i trakten.


Veterinären i Öjebyn (som blev en ny favorit) visade i höstas hur man kan känna på några muskler som sitter på undersidan ryggen, man nyper liksom kring ljumskarna (och detta är INTE tänkt om en instruktion som man ska följa för att testa, absolut inte!) och om hunden har ryggont så reagerar den oftast där. Reaktionen blir ofta ganska stark och är svår att missa. Tror Kaela ska få sig en extra genomkänning nu ikväll.


Av Kicki - 8 mars 2012 21:26

I tisdags kväll var det äntligen dags för test av nya selarna! Jag körde 7-spann och Kaela och Mintu gick i led med sina nya selar och utan nacklina. Problemet var ju just mörkret. Trots ett vackert månljus såg jag ytterst lite av vad som faktiskt hände där framme. Pannlampans batteri var slött och även om jag såg att alla jobbade på så gick det inte att se de små detaljerna,de som jag just då var mest intresserad av. Vi fick i alla fall en fin kvällstur på 1,5 mil ungefär innan det var dags att krypa till kojs.



Nu ikväll har vi just kommit in från en kortare tur. Med fräsch pannlampa och 6 hundar i spannet hade jag gott om tid att studera hundarnas rörelser. Mintu rörde sig ungefär som vanligt, som väntat. Att ändra hans beteende tar nog tid. Kaela däremot såg ut att trivas lite extra i selen tyckte jag. Hon passade i stort sett ingenting alls, men det kan förstås även ha att göra med de hårda spåren och lite högre fart. Magkänslan var ändå att den faktiskt gjorde skillnad för henne.


Selarna jag köpt är alltså från Manmat och heter "Jeff King Long Distance Harness". De ser ut lite som vanliga cykelselar eller promenadselar, men har annan fodring och lite annan form, samt att fästöglan inte sitter fast uppe på ryggen utan kan glide fritt åt båda hållen. Både på Mintu och Kaela gled den ganska snabbt ca en decimeter ner efter sidan, så trycket blir aldrig uppe på ryggen så att säga.


Jag köpte mina selar från Flandriens kennel. De jag har är ev. lite väl små för de går inte lika långt bak på kroppen, men jag har i alla fall inte sett några skavsår eller irritationer ännu. Här finns deras utbud av selar och bilder på hur de sitter:

http://www.flandriens-husky-kennel.com/manmat.html


Om ni är lite nyfikna på att läsa mer om dessa selar så finns info längre ner. Min första tanke var "det ser ju helt...fel ut?" men många verkar ha testat och vara nöjda. Speciellt bra ska dessa vara för hundar med just ryggproblem eftersom de inte belastar bakdelen alls på det sätt som en X-backsele t.ex kan göra. Vi måste helt klart köra dem ett tag till innan vi vet vad vi tycker, men första känslan är positiv nyfikenhet.


Lite mer läsning om de nya selarna finns här:

http://howlingdogalaska.com/index.php?main_page=page&id=22

http://www.sleddogcentral.com/features/products/long_distance_harness.htm (lite bilder)


När vi ändå länkar för fullt så hittade jag nåt så konstigt som en glad nyhet från den stora utställningsvärlden. Tydligen har de faktiskt påbörjat arbetet med att INTE premiera sjuka indivder på Crufts! Riktigt bra nyheter!

http://www.thekennelclub.org.uk/item/4199/23/5/3



Av Kicki - 5 mars 2012 20:38

Idag är det ingen vanlig dag - för idag är det Mintus födelsedag! 3 år gammal är lillprinsen nu, vilket betyder att vi har 5 treåringar här hemma nu.: Mintu, Rotax, Nalle, Silva och Kaela. Därför passade det extra bra att paketet med selar från Flandriends kennel kom just idag, en Jeff King Long Distance Harness från Manmat till Mintu, och en till Kaela. Selarna såg riktigt fina ut men jag blev inte riktigt klok på passformen. De sitter fint framtill men jag vet inte riktigt hur långt bak på ryggen de är tänkta att gå. Dessa ser rätt korta ut jämfört med bilderna jag sett tycker jag...nåja...blir riktigt kul att testa dessa selar och se om hundarna rör sig annorlunda. Mintu är så less på att vara fotomodell att han bara gäspar...*s*




Alla hundarna kom in för kloklippning och så lite hjärngympa också. Då tog jag fram en hockey-puck och en snusdosa i metall...konstigt? I snusdosan ligger en massa små korvbitar, och pucken är helt enkelt vårt nya sökobjekt! Varje hund fick egen kloklippning och sen ett par minuters träning i att markera pucken, eller i alla fall märka att den var rolig. Här ligger Silva bland avklippta klobitar och markerar puck.



När alla förstått att pucken var en rolig grej, vilket som vanligt skedde med varierande framgång (Rossi och Mintu fattade direkt, Nalle stirrade bara på godiset, Kaela försökte lägga sig på olika sätt osv), var det dags för sökövning. Det gick väl...sådär. Vi började med en enda puck. Rossi, Giela och Mintu lyckades markera pucken men de andra stod mest och stirrade på mig. När vi kör godissök står jag förstås inte i mitten med korvbitar i handen, så jag förstår helt deras intresse. Däremot tror jag att alla blev rätt trötta för även de som inte hittade pucken en enda gång utan bara satt och flåsade mot mig verkade behöva tänka en hel del... Mintu markerade pucken gång på gång och proppade i sig korv medan kompisarna bara satt...och stirrade...och flåsade...


Nåja, vi har helt klart lite att jobba på där. Har 6 puckar och tanken är förstås att ha fler med varje gång, ev. lära in nån markering som alla kan använda. Tanken är att kunna använda detta som grupphjärngympa i sommar när slädsäsongen är slut.

Presentation


Jag heter Kicki och bor med mina 7 draghundar och sambo utanför Boden. Vi lever för draget och underbara äventyr tillsammans!

Länkar

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013
>>>

Senaste inläggen

Arkiv

Sök i bloggen

Besöksstatistik

Kategorier


Skapa flashcards